a frolic of my own

a frolic of my own

Frolic = roa sig, ha skoj

Det är därför jag har den här bloggen. Jag vill göra något som inte behöver vara så seriöst, utan bara lite för skoj skull. Det innebär inte att jag ämnar vara rolig. Nä, långt därifrån, jag kommer vara precis lika trist som vanligt.

(Jag är seriösare på min bokhemsida och min jobbhemsida)

Roligt ...

FörfattarskapPosted by Lena Tue, November 03, 2009 14:00:26

... var det att vara på skolbesök på Vattmyraskolan!

skön stämning på den skolan. Rektorn och biträdande rektorn var utklädda till Lilla gubben och övriga lärare till diverse andra sagofigurer. Själv har jag aldrig jobbat på en skola där rektorn har varit varken fram- eller bakdelen på en häst. Det borde ju egentligen vara ett måste på varje skola!

I alla fall marscherade vi in allihop tillsammans till Nalle Puh-musik. Eleverna var på plats och mottog oss med nyfikna blickar, skratt och applåder. Jag fick sätta mig i en öronlappsfåtölj med myslampa bredvid. Sedan sjöng allihopa några sånger från böckernas värld innan jag fick berätta lite och sedan läsa för barnen. Nedan är en bild från Vattmyraskolans hemsida, där finns även fler bilder.

Det var jättemysigt!

Tack så mycket alla gulliga barn och lärare på Vattmyraskolan!

På hemvägen tänkte jag utnyttja tiden till att äntligen få läsa min bok, som jag brukar somna till (efter två sidor) på kvällarna, för den är nog egentligen i min smak, tror jag. Tyvärr gick det inte så bra.

Fast jag satt i en obekväm tågstol somnade jag hela tiden!

  • Comments(3)//frolic.bok-bubbla.se/#post64

Jippie!

FörfattarskapPosted by Lena Mon, October 26, 2009 15:56:45

Jag har fått bra recensioner av Bibliotekstjänst! I vanliga fall är det bara barn och mamma som brukar tycka att mina böcker är bra (och de är visserligen min målgrupp, så det är inte helt fel).

Jag är så nöjd att jag ämnar lägga ut recensionerna dem här på bloggen!

Jonte, basketliraren
När Jonte, nybliven basketspelare, plötsligt får chansen att spela sin första riktiga match blir han otroligt nervös. Saker och ting blir inte bättre av att hans föräldrar börjar bete sig underligt och verkar dölja någonting för honom ... I denna korta historia hinner mycket ändå hända. Nöjet i att spela i lag visas, och också hur svårt det kan vara att prestera under press. Vardagliga familjesituationer visas i berättelsen, och också känslor som svartsjuka och tillhörighet skildras, genom det nya syskonet som komma skall. I en kort passage presenteras föreställningen att killar kan spela basket men inte tjejer; någonting som författaren behandlar på ett självklart och tydligt sätt, och helt utan moraliska pekpinnar. Karaktärerna tecknas enkelt och trovärdigt. Språket är medvetet lättläst och fungerar mycket väl som läsa-själv-bok för lågstadiet. Det generösa typsnittet och Tor Jägers livfulla teckningar lättar upp layouten och ger också ökad lättlästhet. - Fia Larsson

Jonte har ett sportintresse som är en stor bit av hans liv. För hans del är det basket och att få börja spela riktiga matcher. Han måste göra bra ifrån sig på träningsmatchen med allt vad det innebär av nervositet och osäkerhet. Situationen förvärras av att det händer andra saker i familjen och med kompisar som påverkar honom. Historien innehåller spänning och det främjar lusten att läsa vidare tack vare det enkla språket och att den stora texten varvas med bilder över hela sidan. Illustrationerna är i svartvitt, de fångar upp stämningar och känns fartfyllda i sportsammanhangen. I slutet av boken finns en kort beskrivning av basket med förklaringar av en del svåra ord. Detta är en bok för den sportintresserade där man kan känna igen en vardag som tyvärr kantas av oron för att få vara med och spela. Möjlighet ges till samtal kring just detta. - Berit Aler

J hjärta J
Detta är den fjärde boken i den lättlästa serien om Jonte. Han är kompis med Jenny. De ses i kojan och gillar varandra, men i skolan vet Jonte varken ut eller in. Är det Fredde hon är förtjust i? Det är Jonte som tvivlar, inte flickan. Det handlar om vardagsliv med svartsjuka, glädje över nya småsyskon och föräldragräl. Språket är direkt, närmast talspråk, lagt i munnen på Jonte även i de berättande partierna. Korta kapitel, mycket dialog och luftig layout gör texten lättläst. Barnporträtten är nyanserade. Det är ett plus att också flickor tar plats i serien, som skrivits för pojkar. Skildringen av barnens känslor är författarens styrka. Ett minus för talspråket som blir lite väl platt. Läsare med ett begränsat ordförråd behöver möta ett korrekt skriftspråk, om än förenklat. Textens svårighetsgrad är strax över nybörjarläsarens. Svartvita teckningar följer handlingen nära men gör inget starkare intryck. De är schablonartade och lite valhänta. - Elisabeth Nilsson

En får tacka!

smiley

  • Comments(0)//frolic.bok-bubbla.se/#post63

En liten pseudonym kanske ...

FörfattarskapPosted by Lena Mon, September 14, 2009 09:34:02

... är vad jag behöver. Gärna något lite engelskt klingande för bokhandlarna verkar ju stormförtjusta i översatt litteratur. Och om de nu skyr böcker av mig, så får man väl lura dem lite ...

... hoahahaha!

Vad sägs om Lee Stone eller Susan Brink, eller kanske något mer exotiskt som Anel Knirbnets eller Knirbnetz Anel.

Fler förslag?

  • Comments(0)//frolic.bok-bubbla.se/#post47

Att ta saken i egna händer

FörfattarskapPosted by Lena Sun, September 13, 2009 17:44:16

Det var öppet hus på Forma publishing group i torsdags.

Jag träffade en hel del intressanta människor bland annat tre illustratörer, en barnbibliotekarie, två översättare, en massös, en psykolog, min förläggare, min redaktör, försäljningschefen på förlaget och inte en enda författare. Jag som hade trott att jag skulle få frottera mig med alla Sveriges kändaste författare.

Självklart var det trevligt, trots att det tog sammanlagt fem timmar att ta sig dit och hem inkluderat fem byten. Jag måste erkänna att jag inte brytt mig så mycket när jag har hört om spåromläggningar och sånt här i mälardalen. Men på något sätt blev det lite mer påtagligt när jag plötsligt fick byta två gånger för att ta mig hem från Stockholm. Vad kan man säga? Puh! (eller är det Phu? Man kan inte vara nere med en ballong, oj jag spårar visst ur.)

...

...

...

...

...

(Ursäkta avbrottet, var tvungen att hämta en ballong, nu känns det bättre)

I alla fall blev en sak väldigt tydlig.

Jag har gått och glatt mig åt att mina två sista böcker kommit ut i B Wahlströms lättlästas format. Eftersom jag har sett böcker i det här formatet i de flera bokhandlar och även på Ica Maxi hoppades jag liksom att mina böcker också skulle bli lite mer frekventa i handeln nu. Så är det tyvärr inte. Enligt försäljningschefen på Forma spelar det ingen roll vad de säger till inköparna i bokhandlarna - har de provat en bok av en författare och den inte har sålt så bra - tar de inte in fler. Så det ser ut som att jag har haft min chans i bokhandlarna. Inte för att jag förstår hur en bok ska kunna bli en storsäljare när de tar in ett exemplar och sedan inte beställer en ny när den är köpt. Men sånt där begriper väl inte jag.

Okej, jag låter lite bitter, men på något sätt hade jag trott att om jag bara hade ett bra förlag och skrev bra böcker, så skulle de sälja. Jag förstår nu hur enfaldigt det var av mig.

Så vad återstår? Jag har en känsla av att bara en bråkdel av alla böcker faktiskt säljs i handeln och att de flesta säljs på Internet. Om jag har rätt här borde det ju mest handla om att få folk att upptäcka mina böcker, dvs lite marknadsföring.

Hm ... vem känner jag som kan hjälpa mig med det ... ?

Ah! Jag vet! Lena & Lena marknadskommunikation! De är ju duktiga, jag ska fråga dem.

Oh shit! Det är ju min byrå och alla vet väl att det allra svåraste är att sälja sina egna tjänster eller produkter - i det här fallet böcker. Damn!

Jag borde skaffa en agent. Nån som känner sig manad? Hör av dig omedelbart!

Annars blir jag helt enkelt tvungen att ta saken i egna händer.

Wish me luck!

Och du ... gå in på alla bokhandlar du kommer förbi och fråga efter böcker av mig ... snälla!

  • Comments(0)//frolic.bok-bubbla.se/#post46

Häsosam konkurrens?

FörfattarskapPosted by Lena Mon, January 12, 2009 09:06:03

Författaren till Kyrkomysteriet, om honom tycker jag ... inte!

Eller jag känner egentligen inte honom.

Det enda jag vet är att han gillar att skriva böcker (eller så tycker han bara om att håva in alla royaltypengar från MIN målgrupp) precis som jag. Jag gillar ju också att skriva böcker (och skulle ärligt talat inte ha något emot lite royaltypengar också ...) Så egentligen kanske han är jättetrevlig och juste och, vem vet, supersnygg. Men jag gillar honom ändå inte.

Okej, jag erkänner att jag har drabbats lite av det stora gröna monstret, men hur skulle jag inte kunna göra det?

Bokhandlarna gillar väldigt mycket att sälja denne författares mysterieböcker, men gillar de att sälja mina? Not so much! I alla bokhandlar får dessa mysterieböcker ungefär 90% av utrymmet på hyllorna där min (MIN!) målgrupp ska leta, medan mina stackars böcker bara får en promille av utrymmet, vilket motsvarar en bok (med ryggen utåt) längst in på nedersta hyllan. Och det är i bästa fall, ofta har de ingen av mina böcker alls!

I alla fall var jag jätteglad, för min bok Töntiga Tobias och killgänget låg etta på utlåningslistan på Orust kommunbibliotek (fråga inte hur jag hittade det). Ganska länge låg den etta i flera månader faktiskt, sedan åkte den ner till femte plats (senast för några dagar sedan).

Men nu.

NU! Idag när jag kollade mina länkar på bok-bubbla. Nu ligger denne författare på första, andra, tredje, fjärde, sjunde, åttonde, nionde och tionde plats på denna lista. Har ingen aning om varför han lät några andra ta plats fem och sex.

Alltså, visst har jag rätt att åtminstone bli lite gulgrön

  • Comments(0)//frolic.bok-bubbla.se/#post30
« Previous